Kontantbetalning vid leverans beskriver inte alla sätt en kund betalar på

En undersökning från Världsbanken visar varför säljare bör skilja betalning för ett köp med leverans från telefon- och kortanvändning i butik.

Egen analys av Influence IQ av 4 landsutgåvor av Världsbankens Global Findex, baserad på intervjuer 2024.

Sammanfattning

Att välja kontantbetalning vid leverans betyder inte nödvändigtvis att personen undviker digitala betalningar i andra sammanhang. Inom gruppen som valts ut genom frågor om konto fann vår analys av svar från 2024 en viktad andel som rapporterade telefon- eller kortbetalning i butik på 32,1 % i Indonesien, 55,0 % i Malaysia, 34,3 % i Filippinerna och 67,6 % i Thailand. Varje tal gäller svarande som köpt något på nätet för leverans, vanligen betalat kontant vid ankomst och svarat ja eller nej på frågan om butiksbetalning. Det är andelar av personer, inte beställningar eller utgifter.[1][2][3][4]

Frågorna kom efter ett urvalssteg om konto, debetkort eller mobila pengar, så resultaten beskriver inte alla nätkunder. Vi analyserade varje land separat med Världsbankens utgåva Global Findex 2025, som innehåller intervjuer från 2024. Vi undersökte också viktningen och betalningsfrekvensen där de mindre grupperna gav tillräckligt underlag. För företag och innehållsskapare som säljer produkter är slutsatsen praktisk: fråga om kundens aktuella köp innan ett betalningsval behandlas som en beskrivning av personen.

Ett litet företag får en beställning märkt ”kontantbetalning vid leverans”. Etiketten hjälper till att ordna betalningen. Den blir mindre användbar när teamet gör den till en kundprofil: någon som inte använder kort, behöver lära sig mobilbetalningar eller avvisar alla betalningsalternativ på nätet.

Det är en illustrativ situation, inte en observerad kundberättelse. Den fångar frågan bakom analysen: hur mycket kan säljaren dra slutsatser om utifrån hur någon vanligen betalar för levererade nätköp?

Vi sökte ett direkt svar i samma personers svar. Bland dem som uppgav att de vanligen betalade kontant när ett nätköp kom fram, rapporterade någon också att de betalat med telefon eller kort i butik? I vart och ett av de 4 landsurvalen gjorde de det. Överlappningen ger säljare skäl att hålla de 2 sammanhangen isär.

2 köp, 2 betalningssammanhang

Ett paket och illustrerade kontanter ligger bredvid en ytterdörr; en shoppingpåse, betalterminal, telefon och ett kort syns intill.
Betalsättet som väljs för ett köp med leverans och betalsättet som används i butik är separata frågor. Begreppsillustration, inte undersökningsdata.

Vilka ingår i jämförelsen av kontantbetalning vid leverans?

Jämförelsen börjar med en viss följd av frågor. De svarande uppgav att de personligen använt telefon eller dator för att köpa något på nätet som levererats under de föregående 12 månaderna. De uppgav sedan att de vanligen betalade kontant när varan kom. Köp som enbart ordnats genom telefonsamtal låg utanför frågan om näthandel.[5]

”Vanligen” spelar roll. Undersökningen fastställde inte att personerna alltid använde kontanter. De som svarade ”båda” på frågan om vanligt betalsätt bildade en separat kategori och ingår inte här. Svaret fastställer inte heller en jämn fördelning mellan kontanter och nätbetalningar.

Det finns en annan viktig avgränsning före frågorna. Det ursprungliga formuläret använde svar om konto, debetkort eller en tjänst för mobila pengar för att avgöra vilka som fick frågorna. Vår grupp kommer därför från den population som valts ut så. Vi kan inte använda resultaten för att beskriva personer utan konton eller skatta andelen av alla kunder med kontantbetalning vid leverans som använder digitala betalningar.

För huvudberäkningen behöll vi dem som vanligen betalade kontant och svarade ja eller nej på frågan om de betalat med telefon eller kort i butik under de föregående 12 månaderna. Det jämför 2 svar från samma person i stället för att kombinera orelaterad nationell statistik.

Många som vanligen betalade kontant använde också telefon eller kort i butik

Huvudresultaten visar andelen som rapporterade minst 1 telefon- eller kortbetalning i butik under de föregående 12 månaderna. De viktas med den slutliga undersökningsvikt som tillhandahålls för varje land.[1][2][3][4][7]

Kontantbetalning vid leverans och telefon- eller kortanvändning i butik

Telefon- eller kortanvändning i butik bland svarande som valts ut genom urvalsfrågorna, rapporterade ett levererat nätköp, vanligen betalade kontant vid ankomst och svarade ja eller nej på frågan om butiksbetalning.

Datatabell: kontantbetalning vid leverans och telefon- eller kortanvändning i butik
LandMed undersökningsvikterUtan undersökningsvikterSvarande med ja- eller nej-svar
Indonesien32,1 %28,2 %209
Malaysia55,0 %51,6 %157
Filippinerna34,3 %21,8 %197
Thailand67,6 %69,8 %139
Intervjuer 2024. Täckningen för kända svar var fullständig i Indonesien, Malaysia och Thailand och över 99 % av undersökningsvikten i Filippinerna. Viktade och oviktade skattningar använder samma svarande. Antalet avser personer med ja- eller nej-svar, inte en landspopulation eller ett transaktionsantal.

Metodavsnittet visar hur okända svar påverkar skattningen. Gränserna för saknade svar är separata från urvalsosäkerheten.

Urvalsstorlekarna i den första tabellen räknar personer som besvarar butiksfrågan, inte landets population av kunder med kontantbetalning vid leverans. Den som köpt 1 gång och den som köpt upprepade gånger lämnar 1 svar var. Undersökningsvikten avgör bidraget till den viktade beräkningen; den gör inte svaren till ett antal köp.

En person kan förekomma i båda grupperna utan motsägelse: vanligen betala kontant för levererade nätköp och ha betalat med telefon eller kort i butik. För säljaren är överlappningen i sig det användbara resultatet. Undersökningen bad inte personen välja mellan 2 permanenta identiteter, ”kontantkund” och ”digital kund”.

Talen säger inte hur många nätbeställningar som betalades kontant, hur mycket pengar som överfördes eller om en viss köpare skulle byta betalsätt. Vi använder dem inte heller som en topplista över länder. Skattningarna beskriver separata undersökningsgrupper med olika urval och fältarbetsperioder.

Varför visa viktade och oviktade resultat tillsammans?

En svarande representerar inte nödvändigtvis lika många personer som en annan. Världsbankens slutliga vikter tar hänsyn till olika urvalssannolikheter och justerar urvalet med populationsinformation. Vi använde de tillhandahållna vikterna utan att trimma dem eller slå ihop dem mellan länder.[6]

Den oviktade beräkningen ställer en enklare fråga: vilken andel av personerna som svarade i det publicerade urvalet svarade ja? Att visa den bredvid den viktade skattningen gör viktningens roll synlig.

Båda procentkolumnerna i huvudresultattabellen använder samma svarande och samma ja- eller nej-svar. Bara varje svarandes bidrag ändras.

Filippinerna visar varför kontrollen hör hemma bredvid huvudresultatet. Den viktade skattningen är 12,5 procentenheter högre än den oviktade, med oavrundade beräkningar. Överlappningen finns i båda beräkningarna, men den skattade storleken är känslig för hur de svarande viktas.

Vi analyserade inte vilka demografiska egenskaper som förklarar viktningsskillnaden, och den beskriver inte ett ändrat beteende över tid. När en säljare eller forskare citerar Filippinernas resultat bör den viktade etiketten och känslighetskontrollen behållas, i stället för att 34,3 % behandlas som en exakt andel av dagens kunder.

Tidigare användning av ett betalsätt betyder inte att det används regelbundet

Butiksfrågan omfattar användning vid minst 1 tillfälle under de föregående 12 månaderna. En följdfråga till användarna gällde hur ofta de betalade med telefon eller kort under en vanlig månad. Det hjälper till att skilja sporadisk användning från en mer frekvent rutin inom den mindre grupp som rapporterade butiksanvändning.[5]

Hur ofta betalade butiksanvändarna med telefon eller kort?

Frekvens under en vanlig månad bland dem som vanligen betalar kontant, rapporterade telefon- eller kortanvändning i butik och gav ett känt frekvenssvar. Nämnaren är mindre än i huvudjämförelsen.

Datatabell: frekvens för telefon- eller kortbetalning i butik
LandVarje veckaVarje månadMer sällan än varje månad
Indonesien21,9 %28,1 %50,1 %
Malaysia51,5 %30,8 %17,8 %
FilippinernaVisas inteVisas inteVisas inte
Thailand55,2 %25,0 %19,8 %
Viktade andelar från intervjuer 2024; avrundning kan ge totalsummor som skiljer sig från 100 %. Källan kodar frekvenssvaret ”aldrig” inom ”mer sällan än varje månad”. Filippinernas frekvensuppdelning visas inte eftersom undergruppen inte uppfyllde de förutbestämda kriterierna för antal svarande och effektiv storlek baserad enbart på vikter.

Den sista detaljen påverkar hur den första raden ska läsas. Indonesiens 50,1 % i den lägsta kategorin ska inte beskrivas som en grupp med regelbunden digital betalning varje månad. Kategorin är bred och frågan om en vanlig månad skiljer sig från den tidigare frågan om någon användning under 1 år.

För uppdelningarna med tillräckligt underlag var täckningen för frekvenssvar fullständig i Indonesien och Thailand och över 99 % av undersökningsvikten i Malaysia. Malaysias utåt avrundade gränser för saknade svar är 51–52 % varje vecka, 30–32 % varje månad och 17–19 % mer sällan än varje månad. Varje kategori har en egen gräns; deras övre ändpunkter bildar inte en fördelning. Med fullständiga svar sammanfaller Indonesiens och Thailands gränser med de visade skattningarna.

Filippinerna ligger kvar i huvudanalysen. Bara frekvensuppdelningen utelämnas ur jämförelsen eftersom den mindre undergruppen inte uppfyllde våra förutbestämda kriterier för antal svarande och effektiv storlek baserad enbart på vikter. Ett tomt frekvensresultat betyder att underlaget var för tunt för uppdelningen, inte att ingen använde betalsätten.

Vad bör en säljare göra med resultatet?

Börja med informationen som ett betalningsval faktiskt ger. Det kan visa teamet hur betalning för en beställning ska tas emot. Det förklarar inte ensamt kundens skäl, trygghet, tillgång till finansiella tjänster eller erfarenhet i andra sammanhang.

För en innehållsskapare som lanserar fysiska profilprodukter eller ett företag som säljer via sociala medier spelar skillnaden roll när beställningsinstruktioner skrivs. Förklara vilka metoder företaget faktiskt accepterar, när betalningen ska göras och vad som händer vid leverans. Lägg inte till en berättelse om kundens färdigheter eller motiv om kunden inte har berättat den.

Samma skillnad kan förbättra kundundersökningar. I stället för ”Varför använder du inte digitala betalningar?” kan du fråga ”Vad gjorde kontantbetalning vid leverans till rätt val för det här köpet?”. Den andra frågan lämnar utrymme för en person som redan betalar digitalt i ett annat sammanhang. Ställ en separat fråga om du behöver förstå det sammanhanget.

Möjliga förklaringar kan bli frågor till säljarens egna kunder. De är inte resultat från studien. Undersökningsfälten identifierar inte tillit till en viss butik, ett leveransproblem, tillgängliga pengar eller ett skäl att välja kontanter. Att redovisa en av förklaringarna som orsak skulle tillföra information som data inte innehåller.

Analysen väljer inte heller kassapolicy. Att behålla, ta bort eller ändra ett betalningsalternativ berör företagets egna kostnader, verksamhet och kundbelägg. Resultatet stöder en bättre utgångsfråga, inte ett löfte om att en ändring ökar försäljningen.

Observera valet, fråga om köpet och förtydliga instruktionerna

Ett paket, kontanter och en skrivplatta kopplas till en butik med pratbubblor och sedan till ett ark med betalningssymboler bredvid en penna.
  1. Dokumentera valet

    Beskriv betalningen som valts för beställningen utan att ge kunden en bredare etikett.

  2. Fråga om just det här köpet

    Använd en frivillig fråga för att förstå varför kunden valde metoden för beställningen.

  3. Förtydliga instruktionerna

    Förklara metoderna som faktiskt erbjuds, när betalningen ska göras och vad som händer vid leverans.

Ett praktiskt säljarflöde, inte undersökningsdata. Skilj det som beställningen visar från kundens förklaring.

En fiktiv säljare använder skillnaden i praktiken

Tänk dig en innehållsskapare som säljer tryckta anteckningsböcker och erbjuder betalning via kassan eller kontant vid leverans. I det fiktiva exemplet visar en beställningspost att kunden valde kontanter.

Säljarens första utkast till kundanteckning säger: ”Den här köparen använder inte nätbetalningar.” Beställningsposten stöder inte påståendet. En mer korrekt anteckning är: ”Kontantbetalning vid leverans vald för denna beställning av anteckningsbok; skäl ännu okänt.”

Säljaren ställer sedan en frivillig fråga: ”Vad gjorde det här betalningsalternativet bäst för just den här beställningen?” I det fiktiva svaret säger kunden att någon annan ska ta emot paketet och sköta betalningen. Säljaren dokumenterar förklaringen som kundens berättelse om köpet. Den görs inte till en regel för andra köpare.

Ett separat, frivilligt samtal fastställer att samma fiktiva kund betalar med kort i butiker. Svaret kan finnas bredvid valet av betalsätt vid leverans. Det upphäver inte valet, bevisar inte vilja att förskottsbetala nästa beställning och fastställer inte vilken kassaförklaring som skulle övertyga kunden.

Säljaren bekräftar leveransupplägget och rättar den ogrundade kundetiketten.

Kopiera underlaget för betalningssammanhang

Använd fälten i ett befintligt dokument för kundundersökning eller beställningsgranskning. Ingen registrering behövs.

1. Köpsammanhang: [produkt] · [försäljningskanal] · [leveransupplägg]. Skilj beställningen från kundens vanliga beteende.

2. Betalningsobservation: [vald metod eller kundens beskrivning av sin vanliga metod] · [källa till informationen].

3. Företagsinformation: [metoder som faktiskt erbjuds] · [när betalningen ska göras] · [leveransinstruktioner till köparen].

4. Kundförklaring: [svar på en frivillig fråga om köpet]. Om svar saknas, skriv ”skäl okänt”.

5. Andra betalningssammanhang: [relevant information som kunden väljer att dela]. Dra inte slutsatser om den utifrån beställningen.

6. Nästa åtgärd: [konkret förtydligande eller operativ uppföljning] · [ansvarig] · [granskningsdatum]. Koppla åtgärden till informationen ovan.

Innan anteckningarna används för ett kampanjunderlag eller en ändrad beställningssida, fråga om varje mening beskriver en observation, en kundförklaring eller en oprövad idé. Om flera kunder tar upp samma fråga är det ett spår att undersöka med ett avgränsat urval. Det gör inte dessa 4 nationella undersökningsskattningar till en prognos för din butik.

Så beräknade och kontrollerade vi resultaten

Vi använde de 4 versionshanterade landsutgåvorna av Världsbankens Global Findex 2025. Gallup genomförde undersökningarna 2024 bland civila, icke institutionsboende vuxna från 15 år. Landsurvalen använde personliga intervjuer, med de förbehåll om täckning som beskrivs i källmetoden.[1][2][3][4][6]

Vi fastställde frågor, länder, beräkningar och underlagskriterier innan de gemensamma utfallen granskades. Huvudberäkningen dividerar den totala undersökningsvikten för telefon- eller kortanvändare i butik med vikten för svarande med ja- eller nej-svar, inom gruppen som vanligen betalar kontant. Varje land har en egen beräkning.

Okända svar kodas inte om till ”nej”. Vi bedömer hur mycket av gruppen som besvarade frågan och beräknar gränser där varje okänt svar först tilldelas ”nej” och sedan ”ja”. Gränserna gäller bara saknade svar; de är inte konfidensintervall. Små svarsgrupper och detaljer som kan återskapa dem utelämnas ur de offentliga tabellerna.

Hur mycket kan okända svar ändra resultatet?

Gränser för saknade svar för telefon- eller kortanvändning i butik bland dem som vanligen betalar kontant. Det är inte konfidensintervall.

Datatabell: gränser för saknade svar för telefon- eller kortanvändning i butik
LandOm alla okända svar var ”nej”Om alla okända svar var ”ja”
Indonesien32,1 %32,1 %
Malaysia55,0 %55,0 %
Filippinerna34,0 %35,0 %
Thailand67,6 %67,6 %
Filippinernas nedre gräns avrundas nedåt och den övre uppåt till hela procentenheter för att skydda små svarsgrupper. Med fullständiga svar visar båda ändpunkterna samma skattning med 1 decimal. Gränserna hanterar inte urvalsfel eller saknade svar på tidigare frågor som definierade gruppen.

Följden förklarar också varför figurerna använder olika grupper:

1. Ursprungliga svar om konto, debetkort eller en tjänst för mobila pengar avgör vilka frågor som ställs.

2. Ett levererat nätköp under de föregående 12 månaderna och vanlig betalning med kontanter definierar den undersökta gruppen. Det separata svaret ”båda” utesluts.

3. Kända ja- eller nej-svar om butiksanvändning bildar nämnaren för huvudandelen.

4. Kända frekvenssvar bland butiksanvändare bildar den mindre frekvensnämnaren.

Alla 4 huvudgrupper för länderna klarade de förutbestämda kontrollerna för urvalsunderlag, svarstäckning och koncentration av undersökningsvikter. Frekvensuppdelningen klarade kraven för Indonesien, Malaysia och Thailand. Kontrollerna är skyddsåtgärder för presentation av ett beskrivande resultat; de fastställer inte statistisk precision.

De publicerade filerna ger inte all den information om urvalsdesignen som behövs för designbaserade konfidensintervall för våra villkorade skattningar. Därför lägger vi inte till signifikanstester eller hävdar landsrangordningar. Undersökningarna använde också olika fältarbetsfönster och bad de svarande minnas föregående år.[6]

En andra beräkning återskapade oberoende de förutbestämda aggregerade resultaten. Den nedladdningsbara metoden och koden förklarar definitioner och beräkningar; enskilda undersökningsposter återdistribueras inte. Det är historiska undersökningsresultat, inte ett aktuellt mått på betalningsbeteende 2026.

Ingen registrering krävs. Tabellerna innehåller aggregerade historiska resultat med skydd för små celler. Reproduktionspaketet innehåller översatta metodförklaringar och originalkoden, inte enskilda undersökningsposter.

Källor och noter

  1. Development Research Group, Finance and Private Sector Development Unit (World Bank). Indonesia: The Global Findex Database 2025: Connectivity and Financial Inclusion in the Digital Economy, intervjuer 2024, referens IDN_2024_FINDEX_v02_M. Nedladdad den 19 oktober 2026. Andelarna i artikeln är Influence IQ:s analys av de publicerade svaren, inte tal citerade ur Världsbankens rapport.
  2. Development Research Group, Finance and Private Sector Development Unit (World Bank). Malaysia: The Global Findex Database 2025: Connectivity and Financial Inclusion in the Digital Economy, intervjuer 2024, referens MYS_2024_FINDEX_v02_M. Nedladdad den 19 oktober 2026.
  3. Development Research Group, Finance and Private Sector Development Unit (World Bank). Philippines: The Global Findex Database 2025: Connectivity and Financial Inclusion in the Digital Economy, intervjuer 2024, referens PHL_2024_FINDEX_v02_M. Nedladdad den 19 oktober 2026.
  4. Development Research Group, Finance and Private Sector Development Unit (World Bank). Thailand: The Global Findex Database 2025: Connectivity and Financial Inclusion in the Digital Economy, intervjuer 2024, referens THA_2024_FINDEX_v02_M. Nedladdad den 19 oktober 2026.
  5. Världsbanken, formulär för Global Findex 2025, sidorna 11–12; kodbok och nationell frågemappning. Frågorna FIN26B och FIN27 definierar gruppen nätköp/vanlig kontantbetalning. FIN25E2 mäter telefon-/kortanvändning i butik och FIN25E3 frekvens under en vanlig månad. Det ursprungliga urvalssteget om konto/debetkort/mobila pengar är inte samma sak som att filtrera på publiceringens konstruerade kontoindikator.
  6. Världsbanken, undersökningsmetod för Global Findex 2025. Fältarbete 2024: Indonesien 21 augusti–30 september; Malaysia 2 augusti–23 september; Filippinerna 29 augusti–6 november; Thailand 7 september–13 december. Thailand utesluter Narathiwat, Pattani och Yala samt vissa andra distrikt av säkerhetsskäl. De uteslutna områdena omfattar mindre än 4 % av populationen. Metodens felmarginaler för hela länder är inte felmarginaler för dessa villkorade grupper.
  7. Analys av Influence IQ, oktober 2026. Metoden fastställdes innan de gemensamma utfallen granskades; oberoende beräkningar återskapade de förutbestämda aggregerade resultaten. Paketet innehåller metoden, aggregerade utdata med utlämnandeskydd och reproduktionskod, inte enskilda undersökningsposter. Källans insamlare, distributörer och finansiärer ansvarar inte för analysen eller tolkningarna.

Artikeln och tabellrubrikerna finns på artikelns alla språk. Det tekniska reproduktionspaketet innehåller översatta förklaringar; källformuläret är fortfarande på engelska. Undersökningsperioden 2024 och länderna är desamma på alla språk.

Relaterad forskning