Sociala medier utan webbplats: så syns små EU-företag på nätet
En social profil kan vara företagets första möte med en kund. Vi använde Eurostats data från 2025 för att undersöka hur ofta små företag också har en webbplats och var mönstret förändras.
Studien omfattar EU-företag med minst 10 sysselsatta i de undersökta branscherna. Vi analyserade 2025 års data den 17 oktober 2026.
Sammanfattning
De flesta små EU-företag som använder sociala medier har också en webbplats. I vår analys av Eurostats data från 2025 uppgav 9,7 % av de företag med 10–49 sysselsatta som använde sociala medier att de saknade webbplats, jämfört med 3,6 % av medelstora och 1,4 % av stora företag. Resultatet för småföretag är 5,9 % när det mäts mot alla små företag som uppfyller kraven, inklusive dem som inte använder sociala medier. Det är 2 olika nämnare, inte 2 olika resultat.[1][2]
Den praktiska frågan är vad som händer efter att någon upptäcker företaget. Kan personen hitta uppgifterna som behövs och ta nästa steg? Studien beskriver hur företag kombinerar sociala medier och webbplatser. Den mäter inte försäljning, kanalernas kvalitet eller om ett visst företag behöver en webbplats. Jämförelserna gäller de undersökta EU-branscherna och utesluter företag med färre än 10 sysselsatta.
En kund ser ett inlägg som visar hur en möbel tillverkas och gillar arbetet. Sedan kommer de vanliga frågorna: levererar verkstaden i närheten, kan den göra en annan storlek och hur ber kunden om en offert? Inlägget har gjort en uppgift. Företaget behöver fortfarande ett sätt att besvara frågorna som följer.
För ett litet team kan svaren finnas på en webbplats, i en social profil, i en bokningstjänst eller i ett samtal. Att hålla dem aktuella tar tid. Det är förståeligt att fråga om en webbplats fortfarande behövs när kunder redan hittar företaget via sociala medier.
Vi kan inte avgöra frågan genom att räkna webbplatser. Vi kan fastställa vad andra företag uppger att de gör. Eurostat mäter både användning av sociala medier och överlappningen mellan sociala medier och webbplatser. Det låter oss undersöka en specifik grupp: företag som använder sociala medier men uppger att de saknar webbplats, utifrån den uppmätta överlappningen mellan de 2 formerna av närvaro.[1]
De 2 grupperna bland företag som använder sociala medier

Webbplats och sociala medier
Sociala medier utan webbplats
De flesta små företag som använder sociala medier har också en webbplats
År 2025 rapporterade 60,59 % av de små EU-företag som uppfyllde kraven användning av sociala medier och 54,69 % både sociala medier och webbplats. När det andra talet dras från det första visar skillnaden att 5,90 % av alla små företag som uppfyller kraven använder sociala medier utan webbplats. Om resultatet divideras med andelen som använder sociala medier får vi huvudtalet: 9,7 %.[1][2]
Med andra ord hade ungefär 90 av varje 100 små företag som använder sociala medier också en webbplats och 10 saknade den. Det betyder inte att bara 1 av 10 småföretag saknade webbplats. Företag som inte använde sociala medier ligger utanför just den jämförelsen och vissa av dem kan också ha saknat en webbplats.
Andelen utan webbplats blir mindre i de större företagsgrupperna: 3,6 % bland sociala medier-användare med 50–249 sysselsatta och 1,4 % bland dem med minst 250. Mönstret är tydligt i denna ögonblicksbild, men beräkningen kan inte säga om budget, kundbehov eller branschfördelning förklarar det.
För ett litet team ger resultatet sammanhang snarare än en regel att följa. Att kombinera webbplats och sociala medier är vanligt bland företagen som representeras här. Om båda förtjänar tid i ett visst företag beror på vilken uppgift var och en har för kunderna.
Företag som använder sociala medier men saknar webbplats, efter storlek
EU, 2025. Varje stapel visar andelen utan webbplats bland de företag i storleksgruppen som använder sociala medier. Tabellen visar också andelen av alla företag som uppfyller kraven, en annan nämnare.
Andel utan webbplats bland företag som använder sociala medier (%)
Källmått och beräknade andelar
| Sysselsatta | Använder sociala medier (% av alla företag) | Webbplats och sociala medier (% av alla företag) | Sociala medier utan webbplats (% av alla företag) | Utan webbplats (% av företag som använder sociala medier) |
|---|---|---|---|---|
| Små: 10–49 | 60,6 % | 54,7 % | 5,9 % | 9,7 % |
| Medelstora: 50–249 | 76,2 % | 73,4 % | 2,8 % | 3,6 % |
| Stora: 250+ | 89,1 % | 87,8 % | 1,3 % | 1,4 % |
EU-genomsnittet döljer mycket olika lokala mönster
Andelen små företag som använder sociala medier och saknar webbplats var ungefär 0,9 % i Finland, 1,8 % i Nederländerna och 2,7 % i Tyskland. Den var 15,6 % i Frankrike, 25,0 % i Bulgarien, 25,3 % i Portugal och 28,8 % i Grekland. Varje andel använder samma sorts nämnare: små företag i landet som rapporterade användning av sociala medier.[1][2]
Storleksmönstret finns också i de flesta länder. Små företag som använder sociala medier hade en högre andel utan webbplats än stora företag som använder sociala medier i 25 av de 27 EU-länderna. Tjeckien och Slovakien var undantagen. Det är en jämförelse av publicerade skattningar, inte ett test av statistisk signifikans. De fullständiga resultaten behåller undantagen i stället för att behandla EU-mönstret som en universell regel.
Skillnaderna ändrar hur användbart ett enda europeiskt riktmärke kan vara. Ett team i Nederländerna ser ett helt annat mönster bland företag av jämförbar storlek än ett team i Portugal. En byrå som arbetar på båda marknaderna bör inte anta att kunderna börjar med samma kombination av webbplats och social närvaro.
Tabellen är en beskrivning, inte en topplista över företagskvalitet. Ett lägre tal fastställer inte bättre marknadsföring och ett högre fastställer inte bättre resultat i sociala medier. Länder har olika blandningar av företag; nationella undersökningsmetoder kan också påverka jämförelser. Vi har inte justerat resultaten så att alla länder har samma branschfördelning.[4]
Innan en byrå föreslår en ny innehållsplan kan den fråga var kunden i dag förklarar sitt erbjudande och hanterar förfrågningar. Landsdata ger samtalet sammanhang. De kan inte ersätta en granskning av det enskilda företaget.
Små företag som använder sociala medier men saknar webbplats i EU
Företag med 10–49 sysselsatta, 2025. Skattningarna är inte justerade för skillnader i branschfördelning och är ingen rangordning av marknadsföringsresultat.
Andel utan webbplats bland företag som använder sociala medier (%)
Landsjämförelse efter företagsstorlek
Andel utan webbplats bland företag som använder sociala medier i varje storleksgrupp, 2025. En otillgänglig skattning är inte noll.
| Land | Små: 10–49 | Medelstora: 50–249 | Stora: 250+ |
|---|---|---|---|
| Grekland | 28,8 % | 16,8 % | 1,6 % |
| Portugal | 25,3 % | Inte tillgängligt | 2,2 % |
| Bulgarien | 25 % | 10,1 % | 5,7 % |
| Rumänien | 24,5 % | 16,1 % | 10,5 % |
| Cypern | 24,3 % | 5,7 % | 1,9 % |
| Frankrike | 15,6 % | 4,6 % | 0,5 % |
| Polen | 15,1 % | 5,4 % | 1,9 % |
| Lettland | 14,8 % | 4,5 % | 1 % |
| Malta | 14,4 % | 7,3 % | 4,2 % |
| Irland | 13,2 % | 4,7 % | 0,6 % |
| Ungern | 12,2 % | 5,7 % | 5,1 % |
| Litauen | 12,1 % | 3,4 % | 0,5 % |
| Estland | 10,6 % | 3,8 % | 2,3 % |
| Kroatien | 10,2 % | 4,7 % | 2,1 % |
| Italien | 10,1 % | 3 % | 2,4 % |
| Slovakien | 9,2 % | 4,5 % | 9,7 % |
| Luxemburg | 7,8 % | 2 % | 1,6 % |
| Belgien | 6,8 % | 2,5 % | 0,9 % |
| Spanien | 6 % | 1,9 % | 0,6 % |
| Sverige | 5,7 % | 2,5 % | 0,6 % |
| Slovenien | 5,4 % | 1,8 % | 0 % |
| Tjeckien | 3,4 % | 1,9 % | 3,6 % |
| Danmark | 2,9 % | 1,8 % | 0,4 % |
| Österrike | 2,9 % | 0,9 % | 0,1 % |
| Tyskland | 2,7 % | 0,6 % | 0,1 % |
| Nederländerna | 1,8 % | 1,9 % | 0,7 % |
| Finland | 0,9 % | 0,3 % | 0 % |
En saknad webbplats betyder inte att företaget bara finns på sociala medier
Eurostats webbplatsmått kan inkludera företagets närvaro på ett moderbolags, en koncerns eller en franchisegivares webbplats när företaget kontrollerar sitt innehåll där. En butiks egen webbplats byggd med en handelsplattform kan också räknas. Enbart en social profil eller en post i en katalog eller på en marknadsplats räknas inte. Ett företag som klassificeras som utan webbplats kan därför ändå ha andra sätt för kunder att hitta det, boka eller köpa. Att kalla gruppen ”företag som bara finns på sociala medier” skulle säga mer än data fastställer.[3]
På samma sätt är rapporterad användning av sociala medier inget mått på regelbunden publicering. Undersökningens definition kan omfatta en profil som inte längre används aktivt. En webbplats kan också finnas utan att besvara kundens aktuella frågor. Inget av måtten med ja- eller nej-svar säger hur väl företaget underhåller sin information.[3]
Det gör nästa praktiska steg mer preciserat än ”publicera mer” eller ”bygg en webbplats”. Kontrollera vilken information kunden faktiskt behöver. Om ett inlägg väcker intresse men nästa steg är oklart, fyll luckan där kunden sannolikt letar. Om båda kanalerna redan besvarar frågorna väl kan ytterligare en destination skapa underhållsarbete utan att lösa ett känt problem.
Börja med frågan kunden behöver få besvarad
Innehåll i sociala medier och en webbplats kan ge ett litet team olika platser att förklara samma företag. Ett inlägg kan presentera ett färdigt projekt eller besvara en aktuell fråga. En webbplats kan innehålla den längre förklaringen av tjänster, leveransområden eller hur en offert begärs. Det är möjliga roller, inte resultatfördelar som studien har mätt.
Den första uppgiften är att lista frågorna som återkommer före köp eller förfrågan. Följ sedan vägen från ett nyligt inlägg till ett svar. Kontrollera om informationen är aktuell, om läsaren måste leta bland gamla inlägg och om kontakt- eller bokningssteget är tydligt. En enkel granskning kan visa en konkret förbättring utan att binda teamet till en större publiceringsplan.
När både en webbplats och sociala konton ingår bör ni avgöra var föränderliga uppgifter finns, som tillgänglighet eller tjänsternas geografiska täckning. Inlägg kan förklara och hänvisa dit. Ge någon ansvaret att uppdatera källan och kontrollera hänvisningarna när informationen ändras. Det ger teamet ett praktiskt sätt att undvika motstridiga svar.
Ett team utan webbplats kan ställa samma frågor. Det bör kontrollera vad en potentiell kund kan hitta innan den skickar ett meddelande, vilka svar som måste upprepas och var förfrågningar hanteras. Undersökningen föreskriver inget visst verktyg eller någon viss plattform. Valet bör följa kundens uppgift och teamets förmåga att underhålla informationen.
1 verkstad, 2 platser att besvara frågor
Tänk dig en fiktiv möbelverkstad med 18 personer. Den visar färdiga bord på Instagram och har en enkel webbplats. Kunder frågar återkommande om ett bord kan anpassas till ett svårmöblerat rum. Teamet har begränsad tid för innehåll och webbplatsen förklarar inte processen för att begära ett specialmått.
Verkstaden ger nästa inlägg ett tydligt syfte: visa hur ett storleksbeslut fattas. En bildtext kan börja så här: ”Ett bord ska passa rummet lika väl som människorna runt det. Börja med utrymmet som behövs för att gå förbi och avgör sedan hur många sittplatser du använder de flesta dagar.” Foton visar mätningen och ett färdigt exempel.
Webbplatsen får en kort förklaring av vad verkstaden behöver för en offert: rumsmått, önskat antal sittplatser, önskad ytbehandling och leveransort. Inlägget hänvisar intresserade läsare till förklaringen. Webbplatsen behöver inte upprepa varje socialt inlägg; den behöver göra nästa samtal lättare att inleda.
Om samma verkstad saknade webbplats skulle den första uppgiften fortfarande vara att göra kraven lätta att hitta och hålla dem aktuella i de kanaler som används. En webbplats kan vara ett alternativ när en utförligare referens hjälper. EU-andelarna är inte ensamma ett skäl att beställa en.
Efter publicering granskar teamet frågorna som kommer in och informationen i förfrågningarna. Det kan också använda den relevanta mätning som redan finns. Exemplet antar ingen försäljningsökning, kräver ingen ny spårning och förutsäger inte utfallet. Beslutet gäller om den nya förklaringen löser det konkreta problem som teamet identifierade.
Följ kunden från intresse till svar

Hitta det saknade svaret
Lista frågorna som kunder ställer återkommande. Följ ett nyligt inlägg och kontrollera om en ny besökare kan hitta svaret.
Ge innehållet en uppgift
Välj en fråga som inlägget ska förklara. Behåll utförligare eller ofta uppdaterade uppgifter där teamet kan underhålla dem.
Granska nästa steg
Kontrollera vägen till förfrågan eller bokning. Använd kundfrågor och befintlig mätning för att avgöra vad som behöver förbättras.
Så beräknade vi jämförelsen
Vi analyserade Eurostats tabell för användning av sociala medier 2025, isoc_cismt, hämtad den 17 oktober 2026. Analysen använder de 27 EU-länderna och Eurostats publicerade EU-aggregat. Små företag har 10–49 sysselsatta, medelstora 50–249 och stora minst 250. Sysselsatta omfattar anställda och egenföretagare. De täckta branscherna omfattar tillverkning, byggverksamhet, handel och flera tjänstesektorer. Företag med färre än 10 personer och branscher utanför undersökningens täckning utesluts.[1][4]
För varje land och storleksgrupp matchade vi 2 andelar från samma år, population och enhet: E_SM1_ANY, användning av sociala medier, och E_WEB_SM1_ANY, webbplats och användning av sociala medier. Båda använder alla företag som uppfyller kraven i gruppen som nämnare. Skillnaden är andelen av dessa företag som använder sociala medier utan webbplats. Vi dividerar sedan skillnaden med E_SM1_ANY och multiplicerar med 100 för att uttrycka den som andel av sociala medier-användarna.[2]
Beräkningen använder ett publicerat gemensamt mått på webbplats och användning av sociala medier. Den subtraherar inte alla webbplatsägare från alla sociala medier-användare, antar inte att de 2 är oberoende och lägger inte ihop separata nationella andelar. EU-talen kommer från Eurostats EU-aggregat, inte ett enkelt genomsnitt av landsresultaten. Våra tabeller håller isär de 2 nämnarna.
Båda nödvändiga måtten finns för små och stora företag i alla 27 EU-länder 2025. Portugals gemensamma webbplats- och sociala medier-mått för medelstora företag saknas och är markerat för låg tillförlitlighet, så vi lämnar det härledda resultatet tomt i nedladdningsbara data. EU-aggregatet för medelstora företag är publicerat och ligger kvar i storleksjämförelsen. Saknade värden behandlas inte som noll.
Huvudjämförelsen är en ögonblicksbild från 2025. Den följer inte samma företag över tid och visar inte att ett företag ersatte sin webbplats med sociala medier. Forskningspaketet behåller observationerna för 2023 som sammanhang, inklusive Frankrikes och Sveriges markeringar om tidsseriebrott. Markeringarna gäller ett brott mot tidigare observationer; de fastställer inte i sig ett brott mellan 2023 och 2025. Standardtabellerna ger inte heller en gemensam uppdelning efter land, storlek och bransch för beräkningen, så landsjämförelserna är inte branschjusterade.
Källan är en företagsundersökning, inte en totalräkning av varje webbplats. Eurostat publicerar aggregerade skattningar i stället för de svarandeposter och den kovarians som behövs för att beräkna intervall för urvalsosäkerhet för den härledda kvoten. Därför visar vi beskrivande skattningar utan konfidensintervall och kallar inte små landsskillnader statistiskt signifikanta. Källavrundning, urval, bortfall, definitioner och nationella undersökningsmetoder kan alla påverka tolkningen.[4]
Vi kontrollerade också hur avrundning av källandelarna kan påverka jämförelsen. Om varje indata får variera med 0,005 procentenheter åt vardera hållet behåller alla 27 landsjämförelser mellan små och stora företag samma riktning. Det kontrollerar bara känsligheten för den publicerade precisionen på 2 decimaler. Det är inget konfidensintervall och tar inte bort undersökningsosäkerheten.
Tidigare arbete, bland annat The Knowledge Engineers rapport Digital Marketing in Europe, har undersökt de bredare totalsiffrorna för webbplatser och sociala medier. Analysen fokuserar på skillnader mellan länder och företagsstorlekar bland sociala medier-användare. Det är en egen beräkning från offentliga data, inte ett påstående om att ingen tidigare studerat företag utan webbplats.[5]
De nedladdningsbara tabellerna behåller källmåtten tillsammans med våra härledda värden. Forskningspaketet innehåller källögonblicksbilden, formlerna och kontrollerna så att resultaten kan reproduceras. Visningsvärden avrundas för läsbarhet; beräkningarna använder de publicerade värdena före visningsavrundning. Influence ansvarar för analysen och tolkningen. Eurostat ansvarar inte för dessa ändringar eller slutsatser.[6]
CSV-filen innehåller källandelar, beräknade andelar och källans kvalitetsmarkeringar. Numeriska fält använder decimalpunkt för återanvändning i analyser.
Källor och noter
- Eurostat, Social media use by type, internet advertising and size class of enterprise (isoc_cismt), hämtad den 17 oktober 2026. Jämförelsen för 2025 använder andel företag (PC_ENT), aggregatet för täckta branscher C10-S951_X_K och EU-aggregatet eller enskilda EU-länder. Källvärdena är publicerade undersökningsskattningar.
- Beräkning av Influence IQ: sociala medier-användare utan webbplats som andel av alla företag som uppfyller kraven = E_SM1_ANY − E_WEB_SM1_ANY. Som andel av sociala medier-användare = 100 × (E_SM1_ANY − E_WEB_SM1_ANY) / E_SM1_ANY. För små EU-företag: 60,59 − 54,69 = 5,90 procentenheter; 100 × 5,90 / 60,59 = 9,74 %. Huvudtalet avrundas till 9,7 %.
- Eurostats sammanställningshandbok 2025, sidorna 28–29 och 31–32, definierar webbplatsnärvaro och användning av sociala medier. Företagets närvaro på ett moderbolags, en koncerns eller en franchisegivares webbplats kan räknas om företaget kontrollerar sitt innehåll där. En butiks egen webbplats byggd med en handelsplattform kvalificerar också; enbart en social profil eller en katalog-/marknadsplatspost gör det inte. Vilande företagsprofiler på sociala medier kan räknas som användning av sociala medier. Inget av måtten fastställer regelbunden publicering eller att företaget enbart förlitar sig på sociala medier.
- Eurostat, ICT usage in enterprises: referensmetadata. Populationen, nationella metoder, viktning och jämförbarhetsnoter preciserar resultaten. Analysen använder publicerade aggregerade skattningar; den saknar den gemensamma urvalsinformation som behövs för konfidensintervall för den härledda kvoten. Landsskillnaderna är beskrivande och inte justerade för branschfördelning.
- The Knowledge Engineers, Digital Marketing in Europe, ger tidigare analys av europeiska totalsiffror för webbplatser och sociala medier. Studien tillför en fokuserad jämförelse av den härledda andelen utan webbplats bland sociala medier-användare efter land och företagsstorlek.
- Källa: Eurostat, hämtad den 17 oktober 2026. Influence har beräknat härledda andelar och anpassat presentationen. Eurostat ansvarar inte för dessa ändringar, analyser eller tolkningar. Återanvändning av originaldata följer Eurostats meddelande om upphovsrätt och återanvändning.