Kontrollera vilka företag som räknas i statistik om rekrytering via sociala medier

Företag av olika storlek kan tyckas följa motsatta mönster beroende på vilka företag ett procenttal omfattar. Utforska landtabellerna för 2023 och använd sedan resultaten för att ange en tydligare referens i uppdragsbeskrivningen för rekryteringen.

En beskrivande sammanställning av Eurostats publicerade företagsskattningar för 2023. Den fasta ramen omfattar 27 EU-länder, 3 storleksklasser efter antal sysselsatta, 2 syften och 2 nämnare samt det separat publicerade EU-aggregatet. Landdata finns för 20 länder; 19 har alla kombinationer. Källan hämtades den 24 oktober 2026 (UTC).

Sammanfattning

Kontrollera vilka företag som omfattas innan du citerar statistik om rekrytering via sociala medier. Vi sammanställde Eurostats publicerade procenttal för 2023 för 27 EU-länder och behöll även kombinationer där uppgifter saknas. Rekryteringsskattningar finns för små och stora företag i 20 länder, och för alla 3 storlekar i 19. Andelen är högre för stora än för små företag i samtliga 20 länder när alla företag som omfattas är basen, men i 19 av 20 när basen är företag som använder sociala medier.[1][2]

Ungern visar varför baserna spelar roll: de publicerade skattningarna för små/stora företag är 5,61 %/5,78 % bland alla företag som omfattas och 12,42 %/6,95 % bland företag som använder sociala medier. Exemplet valdes efter analysen för att förklara nämnaren. Tabellerna håller samman båda baserna, saknade uppgifter och källans markeringar och utökar därmed tidigare redovisning för hela EU. Detta är skattningar av företags syften för 2023, inte rekryteringsresultat, en plattformsrekommendation eller en kausal effekt av företagsstorlek. Frankrikes markering för tidsseriebrott behålls, med en separat känslighetsanalys där Frankrike utesluts. Saknade värden förblir otillgängliga.

Tänk dig en byrå som tar fram ett förslag för rekrytering via sociala medier. Någon hittar ett europeiskt procenttal, lägger in det intill ett rekryteringsmål och går vidare till innehållsplanen. Talet ser relevant ut, men kundens land, företagsstorlek och befintliga användning av sociala medier har försvunnit ur meningen.

Det ger den kundansvariga en svag jämförelse. Ett procenttal som beskriver alla företag som omfattas besvarar en annan fråga än ett som bara beskriver dem som redan använder sociala medier. Inget av dem visar om en viss kampanj lockade lämpliga sökande. Innan statistiken kan hjälpa uppdragsbeskrivningen behöver teamet veta vad som ligger bakom talet.

Vi byggde en fullständig sammanställning efter land och storlek utifrån Eurostats publicerade skattningar för 2023 för att göra den kontrollen enklare. Båda tabellerna behåller en plats för varje EU-land, även där uppgifter saknas. Syftet är att hjälpa ett företag eller en byrå att välja en lämplig beskrivande referens och sedan hålla besluten om den egna rekryteringen åtskilda från det som undersökningen mätte.

Behåll företagsgruppen intill statistiken

Konceptuell illustration av en byrås uppdragsbeskrivning bredvid grupper av företagskort, med en mindre grupp inuti en större. Inget kort motsvarar ett undersökt företag eller ett uppmätt procenttal.
En illustration av skillnaden mellan alla företag som omfattas och den snävare grupp som använder sociala medier. Grupperna är påhittade och deras storlekar representerar inga värden från undersökningen. Beläggen finns i tabellerna.

Hitta landet och företagsstorleken bakom statistiken

Den första tabellen visar andelen som använder sociala medier för att rekrytera personal. Varje land har 6 positioner: små, medelstora och stora företag med alla företag som bas, följt av samma storlekar bland företag som använder sociala medier. Läs kolumnrubriken innan du använder ett värde. Landet i en rad räcker inte för att identifiera en jämförbar grupp.[1][3] Kopiera både kolumnbeskrivningen och talet när värdet återanvänds. Ett procenttal utan sin bas förlorar information även om varje siffra har kopierats rätt.

Här betyder små företag 10–49 sysselsatta personer, medelstora 50–249 och stora 250 eller fler. Storleksmåttet omfattar både anställda och egenföretagare. Undersökningens enhet är ett företag, inte en enskild anställd, sökande eller ett konto i sociala medier. Ett företag med färre än 10 sysselsatta bör inte använda kolumnen för små företag som ett jämförelsetal för sin egen storlek.[2]

Källan omfattar också en bestämd uppsättning ekonomiska verksamheter, inte alla slags organisationer. Vi behåller Eurostats branschkod C10-S951_X_K i data. En uppdragsbeskrivning bör bekräfta att företagets verksamhet ryms inom undersökningen innan ett procenttal beskrivs som en referens för jämförbara företag. Ett bekant branschnamn ersätter inte den kontrollen.

Tabellen ger landspecifika uppgifter utan att bli en topplista. Raderna följer den fasta ordning efter landskod som användes i analysen, inte rekryteringsandelen. Tyskland, Grekland och Ungern behåller därför sina platser oavsett resultat. Länder utan tillgängliga uppgifter är kvar så att läsaren kan skilja en saknad skattning från en uppmätt låg andel.

Det första användbara steget är enkelt: hitta landet, välj kolumn för företagsstorlek och avgör vilken bas som besvarar frågan i uppdraget. Behåll också årtalet. Det här är skattningar för 2023 från en befintlig undersökningsutgåva som hämtades för analysen i oktober 2026. De mäter inte vad företagen gör 2026.

Rekrytering via sociala medier efter land, storlek och nämnare, 2023

Direkt publicerade procenttal för användning av sociala medier för att rekrytera personal. De första 3 kolumnerna beskriver alla företag som omfattas; de följande 3 beskriver företag som använder sociala medier. Företagsstorleken mäts som antal sysselsatta personer. Läs värden för samma land utan att byta bas.

Alla 27 EU-länder: procenttal för rekrytering för 3 företagsstorlekar, med både alla företag och företag som använder sociala medier som nämnare
LandAlla företag: 10–49 (%)Alla företag: 50–249 (%)Alla företag: 250+ (%)Företag som använder sociala medier: 10–49 (%)Företag som använder sociala medier: 50–249 (%)Företag som använder sociala medier: 250+ (%)
Österrike48,43 %71,25 %84,80 %72,14 %87,94 %93,08 %
Belgien (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Bulgarien11,68 %20,56 %36,39 %33,17 %41,71 %58,96 %
Cypern45,13 %61,52 %74,18 %57,56 %69,67 %78,08 %
Tjeckien28,25 %50,86 %76,71 %58,02 %79,95 %87,76 %
Tyskland39,14 %63,58 %79,32 %68,95 %84,64 %90,41 %
Danmark (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Estland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Grekland30,70 %28,83 %43,31 %50,27 %49,42 %65,18 %
Spanien15,74 %40,01 %64,33 %26,20 %50,56 %69,49 %
Finland55,59 %81,80 %94,06 %71,28 %87,50 %95,26 %
Frankrike (b)36,57 %b63,40 %b78,47 %b57,16 %b79,13 %b87,17 %b
Kroatien18,88 %34,32 %48,83 %39,15 %55,35 %64,29 %
Ungern5,61 %6,44 %5,78 %12,42 %11,04 %6,95 %
Irland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Italien (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Litauen19,52 %37,93 %65,07 %36,96 %55,33 %73,49 %
Luxemburg45,58 %68,77 %91,52 %68,21 %85,50 %97,21 %
Lettland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Malta63,26 %83,49 %86,75 %74,18 %88,62 %90,00 %
Nederländerna66,98 %85,64 %91,07 %82,51 %94,59 %96,56 %
Polen16,71 %34,20 %57,71 %38,20 %56,32 %71,17 %
Portugal (medelstora företag: uppgifter saknas, u)28,68 %Inte tillgängligtu73,83 %49,49 %Inte tillgängligtu86,84 %
Rumänien18,76 %25,44 %40,83 %48,25 %56,73 %66,71 %
Sverige (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Slovenien24,43 %52,15 %72,77 %47,18 %68,40 %79,17 %
Slovakien18,81 %36,57 %50,35 %42,60 %68,37 %70,64 %
Källa: Eurostat isoc_cismp, 2023; sammanställning av Influence IQ.[1][2][3][5] Alla 27 landspositioner visas i fast kodordning, utan rangordning. 118 av 162 procenttal finns tillgängliga. Frankrike b: tidsseriebrott; Portugal, medelstora företag u: uppgifter saknas, markering för låg tillförlitlighet. Belgien, Danmark, Estland, Irland, Italien, Lettland och Sverige saknar helt uppgifter i detta urval. Saknade uppgifter betyder inte 0. Procenttalen visas med 2 decimaler; ögonblicksbildens publicerade precision avgör jämförelserna.

Samma land kan ge 2 olika bilder

Basen med alla företag visar hur utbrett rekryteringssyftet är i den företagsgrupp som omfattas. Basen med företag som använder sociala medier visar hur vanligt syftet är inom de företag som redan använder sociala medier. Den senare gruppen är snävare. Det är relaterade perspektiv på publicerade undersökningsskattningar, inte oberoende studier som råkar bekräfta varandra.[3]

Ungern gör skillnaden konkret. Bland alla små företag som omfattas uppgavs 5,61 % använda sociala medier för att rekrytera personal; skattningen för stora företag var 5,78 %. Bland företag som använder sociala medier var motsvarande andelar 12,42 % för små och 6,95 % för stora företag. Jämförelsen från små till stora företag byter alltså riktning med nämnaren.

De fasta skillnaderna, stora minus små företag, är +0,17 procentenheter med alla företag som bas och −5,47 procentenheter bland företag som använder sociala medier. Ingen av beräkningarna beskriver en förändring över tid. Vi valde Ungern efter att ha granskat resultaten eftersom landet tydligt förklarar nämnaren. Det var inte ett förutbestämt experiment eller ett test av varför ungerska företag rekryterar på ett visst sätt.

En kundansvarig som bara citerar det första paret kan säga att skattningen för stora företag var något högre. Den som bara citerar det andra kan beskriva en lägre andel för stora företag bland dem som använder sociala medier. Båda beskrivningarna behöver sina baser för att vara korrekta. Analysen ger inget osäkerhetsintervall för urvalet som motiverar att den lilla skillnaden med alla företag som bas kallas statistiskt signifikant.

För en kund som redan använder sociala medier kan den villkorade kolumnen ge underlag för ett samtal om rapporterade syften bland företag som använder sociala medier. För en fråga om hur utbredd användningen är bland de företag som omfattas är kolumnen med alla företag relevant. Det här klassificerar inte kunden och förutsäger inte dess resultat. Det hjälper teamet att undvika att besvara en fråga med ett tal som beräknats för en annan.

Rekrytering och image eller produktmarknadsföring är olika syften

En kalender för sociala medier kan rymma flera mål, men källan slår inte samman dem till ett enda marknadsföringsmått. Rekryteringsindikatorn gäller rekrytering av personal. Jämförelseindikatorn gäller att utveckla företagets image eller marknadsföra produkter. Den bredare kategorin image/produktmarknadsföring avgränsar inte arbetsgivarvarumärket och bör därför inte märkas om som statistik om arbetsgivarvarumärke.[4]

Den andra tabellen visar procenttalet för image/produktmarknadsföring minus procenttalet för rekrytering inom samma land, storlek och bas av företag som använder sociala medier. En positiv skillnad i procentenheter betyder att det publicerade procenttalet för image/produktmarknadsföring är högre; en negativ skillnad betyder att procenttalet för rekrytering är högre. Det är direkta skillnader mellan 2 marginala procenttal. De visar inte hur många företag som använde sociala medier för båda syftena eller för inget av dem.

Andelarna för image/produktmarknadsföring överstiger rekrytering i alla 20 tillgängliga landspar för små företag, 16 av 19 för medelstora och 15 av 20 för stora. Tyskland, Luxemburg och Nederländerna har negativa skillnader för medelstora företag. Den fullständiga tabellen behåller de fallen tillsammans med de övriga. Antalen beskriver tillgängliga landsskattningar, inte andelen EU-företag som prioriterar ett av syftena.

I en uppdragsbeskrivning är det ett skäl att ange uppdragets mål tydligt. Ett procenttal om image eller produkter kan inte ersätta rekryteringsanvändning, även om båda hör hemma på samma konto i sociala medier. Skillnaden säger inget om vilket syfte som bör få mer budget, vilket inläggsformat som fungerar eller om en rekryteringskampanj lyckades. De frågorna kräver belägg från det faktiska uppdraget.

Image eller produktmarknadsföring minus rekrytering bland företag som använder sociala medier

Matchade skillnader i procentenheter för 2023 inom samma land och storleksklass efter antal sysselsatta, enbart med företag som använder sociala medier som nämnare. Positivt betyder att andelen för image/produktmarknadsföring är högre; negativt betyder att rekrytering är högre. Syftena kan överlappa, så tabellen visar varken gemensam användning eller ett mått på arbetsgivarvarumärke.

Alla 27 EU-länder: image/produktmarknadsföring minus rekrytering i procentenheter bland företag som använder sociala medier, för 3 storleksklasser efter antal sysselsatta
Land10–49: image/produktmarknadsföring minus rekrytering (procentenheter)50–249: image/produktmarknadsföring minus rekrytering (procentenheter)250+: image/produktmarknadsföring minus rekrytering (procentenheter)
Österrike19,96 procentenheter4,57 procentenheter3,26 procentenheter
Belgien (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Bulgarien43,41 procentenheter35,99 procentenheter25,00 procentenheter
Cypern30,44 procentenheter22,54 procentenheter16,09 procentenheter
Tjeckien38,84 procentenheter14,20 procentenheter8,96 procentenheter
Tyskland11,45 procentenheter−0,91 procentenheter−4,25 procentenheter
Danmark (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Estland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Grekland28,83 procentenheter34,43 procentenheter19,92 procentenheter
Spanien66,38 procentenheter41,53 procentenheter25,02 procentenheter
Finland22,32 procentenheter7,67 procentenheter1,89 procentenheter
Frankrike (b)15,60 procentenheterb1,24 procentenheterb−2,32 procentenheterb
Kroatien42,60 procentenheter26,11 procentenheter19,76 procentenheter
Ungern66,25 procentenheter65,00 procentenheter72,82 procentenheter
Irland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Italien (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Litauen41,61 procentenheter28,49 procentenheter13,56 procentenheter
Luxemburg14,40 procentenheter−0,43 procentenheter−8,57 procentenheter
Lettland (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Malta8,59 procentenheter1,81 procentenheter3,75 procentenheter
Nederländerna7,63 procentenheter−3,19 procentenheter−2,78 procentenheter
Polen53,50 procentenheter36,42 procentenheter21,96 procentenheter
Portugal (medelstora företag: uppgifter saknas, u)33,61 procentenheterInte tillgängligtu−0,21 procentenheter
Rumänien42,32 procentenheter32,73 procentenheter19,71 procentenheter
Sverige (uppgifter saknas)Inte tillgängligtInte tillgängligtInte tillgängligt
Slovenien40,52 procentenheter18,32 procentenheter10,64 procentenheter
Slovakien25,41 procentenheter10,82 procentenheter8,63 procentenheter
Källa: matchade procenttal för syften från Eurostat 2023; exakt subtraktion av Influence IQ.[1][3][4][5][8] Alla 27 landspositioner behåller den fasta kodordningen. 59 av 81 skillnader finns tillgängliga. Frankrike med markeringen b behålls; värden saknas fortfarande för medelstora företag i Portugal med markeringen u och för alla 7 länder som helt saknar uppgifter. Värdena visas med 2 decimaler; tecknen är beskrivande jämförelser med publicerad precision, utan konfidensintervall eller påståenden om statistisk signifikans.

Mönstret efter företagsstorlek ger bakgrund till uppdragsbeskrivningen

Bland de 20 länder där rekryteringsskattningar finns för både små och stora företag är skattningen högre för stora företag i alla 20 när alla företag är basen. Bland företag som använder sociala medier är den högre i 19 och lägre i Ungern. Inga skattningar för små och stora företag är lika vid den publicerade precisionen. Detta är ett antal landsjämförelser där varje land med tillgängliga uppgifter räknas 1 gång.

En jämförelse av alla 3 storlekar ger en mer nyanserad bild. Rekryteringsandelen ökar strikt från små till medelstora till stora företag i 17 av de 19 länder som har fullständiga uppgifter, med vardera basen. Greklands skattning för medelstora företag ligger under både den för små och den för stora företag med båda baserna. Ungerns skattning för medelstora företag ligger över båda när alla företag är basen, medan den villkorade serien minskar mellan storlekarna.

Mönstren visar inte att fler anställda får ett företag att börja rekrytera via sociala medier. De publicerade grupperna består av olika företag, branscher och förutsättningar. Ett högre rapporterat procenttal visar inte heller att antalet sökande är större, att rekryteringen är bättre eller att budgeten för sociala medier är större. Behandla storleken som en del av jämförelsegruppen, inte som ett verktyg vars effekt den här analysen har skattat.

En byrå kan använda sammanställningen för att förklara varför ett generellt europeiskt påstående behöver preciseras för kunden. Den kan också ange att det saknas en lämplig skattning. Båda är mer användbara än att infoga ett exakt procenttal utan en jämförbar bas. Nästa samtal bör handla om kundens roller, målgrupp och mål, som fortfarande behöver klarläggas med kunden.

Behåll saknade värden och källans markeringar tillsammans med talen

Den fasta ramen omfattar alla 27 EU-länder, men det hämtade svaret innehåller landsskattningar för 20. Belgien, Danmark, Estland, Irland, Italien, Lettland och Sverige saknar helt uppgifter i detta urval. Portugal har skattningar för små och stora företag, medan alla kombinationer för medelstora företag saknas. Sammanställningen har därför 19 länder med fullständig täckning av storleksklasserna, inte 27.

Frankrikes 12 källskattningar har markeringen b, som betyder tidsseriebrott. Portugals 4 saknade celler för medelstora företag har markeringen u, som betyder låg tillförlitlighet. Etiketterna behåller dessa bokstavliga källmarkeringar. Vi fastställde inte den specifika orsaken till det franska brottet och ersatte inte de saknade portugisiska skattningarna med ett värde. En cell där uppgifter saknas är inte 0, med eller utan markering.[5]

Vi behöll Frankrike i huvudsammanställningen och upprepade de fasta räkningarna utan Frankrike. Rekryteringsandelen var fortfarande högre för stora företag i 19 av 19 par av små och stora företag när alla företag var basen och i 18 av 19 bland företag som använder sociala medier. Strikta ökningar genom alla storleksklasser förekom i 16 av 18 länder med vardera basen. De fullständiga resultaten från känslighetsanalysen följer med data.

Utan Frankrike är andelen för image/produktmarknadsföring också högre i 19 av 19 par för små företag, 15 av 18 för medelstora och 15 av 19 för stora med vardera basen. Kontrollen beskriver hur uteslutningen påverkar antalen baserade på publicerade skattningar. Den tar inte bort alla möjliga skillnader mellan undersökningar och gör inte små skillnader mellan punktskattningar till statistiskt belagda skillnader. Behåll markeringarna synliga när enskilda värden återanvänds.

En fiktiv uppdragsbeskrivning för rekrytering börjar med rätt jämförelse

Tänk dig ett nederländskt tillverkningsföretag med 120 sysselsatta personer som ber en byrå om stöd för att rekrytera till flera tekniska roller. Det publicerar redan produktinnehåll i sociala medier. Företaget, uppdraget och bemanningsuppgifterna är fiktiva; ingen kundkampanj observerades i studien. Utgå från att företagets definition och bransch ryms inom undersökningen innan du använder jämförelsen i exemplet.

Den kundansvariga börjar med Nederländerna och medelstora företag. Rekrytering rapporteras för 85,64 % av alla företag som omfattas i den gruppen och 94,59 % av de företag i gruppen som använder sociala medier. Eftersom det fiktiva företaget redan använder sociala medier ger det senare talet relevant bakgrund om syften bland användarna. Det säger fortfarande inte om det här företaget rekryterar via sociala medier eller bör göra det.

Samma grupps andel för image/produktmarknadsföring bland företag som använder sociala medier är 91,40 %, vilket ger en skillnad mellan image och rekrytering på −3,19 procentenheter. Byrån bör inte omvandla skillnaden till en föreslagen budgetfördelning. Syftena kan överlappa och deras rapporterade utbredning är ingen jämförelse av kampanjresultat. Produktinlägg och rekryteringsstöd behöver egna mål i uppdragsbeskrivningen.

Det praktiska samtalet kan sedan bli konkret: vilka roller behöver stöd, vem ansvarar för informationen om de lediga tjänsterna och var ska en lämplig person hitta nästa steg? Det är förslag på frågor för det här fiktiva uppdraget. Undersökningen väljer inte plattform, fastställer ingen målgrupp och ger inget förväntat antal ansökningar. Den rekryteringsansvariga kan definiera vad som gör en förfrågan relevant innan innehållet beställs. Den föreslagna definitionen hör till uppdraget och kan inte härledas ur ett nationellt procenttal för användning.

Ett tydligt förslag kan använda statistiken efter land och storlek som en kort bakgrund, följd av kundens eget mål och en separat mätplan. Det bör ange vad teamet tänker observera, i stället för att utlova undersökningens procenttal som kampanjresultat. Då finns en användbar referens kvar i dokumentet utan att den blir belägg för en oprövad kommersiell prognos.

Gör jämförelsetalet användbart vid överlämningen

Referensen bör ha med sig tillräckligt med sammanhang för att någon annan ska kunna kontrollera den. En strateg som lämnar ett tal till en skribent, eller en byrå som lämnar det till en kund, bör inte förlita sig på ett tidigare samtal för att förklara basen. Behåll landet, storleken, undersökningsåret och nämnaren i meningen eller alldeles intill.

En mall för uppdragsbeskrivningen som är fritt tillgänglig kan kopieras direkt: ”Rekryteringsmål: __. Företagets land, verksamhet och antal sysselsatta: __. Referensår: 2023. Jämfört syfte: __. Nämnare: alla företag som omfattas / företag som använder sociala medier. Publicerat procenttal och källmarkering: __. Vad referensen beskriver: __. Kundspecifika belägg som fortfarande behövs: __. Person som godkänner uppdragsbeskrivningen: __.”

Fyll bara i sådant som källan eller kunden kan ge stöd för. Om uppgifter saknas i raden, skriv det uttryckligen i stället för att låna ett grannlands uppgifter eller byta storleksklass utan att säga till. Om syftet ändras från produktkännedom till rekrytering, granska referensen igen. Att kontot i sociala medier är detsamma gör inte undersökningens 2 syften utbytbara.

De 4 stegen nedan ordnar den föreslagna överlämningen. De testades inte som en rekryteringsinsats, och illustrationen ger inga belägg för förbättrad rekrytering. Syftet är att göra ett beskrivande jämförelsetal spårbart medan teamet utvecklar sitt eget arbete. Uppdragsbeskrivningen är användbar även när den anger en obesvarad fråga tillsammans med ett känt procenttal.

Låt referensen följa med genom 4 steg i uppdragsbeskrivningen

En konceptuell sekvens kopplar ihop en företagsprofil, ett val av nämnare i undersökningen, ett rekryteringsmål och en dokumenterad uppdragsbeskrivning för kunden.
  1. Identifiera företaget

    Kontrollera land, verksamhet och storleksklass efter antal sysselsatta mot undersökningens omfattning.

  2. Välj bas

    Ange om procenttalet beskriver alla företag som omfattas eller företag som använder sociala medier.

  3. Ange syftet

    Håll rekrytering av personal åtskild från image eller produktmarknadsföring.

  4. Dokumentera överlämningen

    Ta med år, värde, källmarkering och kundspecifika frågor i uppdragsbeskrivningen.

Ett förslag på överlämning av en referens efter land och storlek i uppdragsbeskrivningen. Stegen utvärderades inte som en rekryteringsinsats, och illustrationen visar ingen kundkampanj eller något rekryteringsresultat.

Så sammanställdes uppgifterna efter land och storlek

Vi hämtade ett fast svar från Eurostat isoc_cismp för 2023 med 3 storlekar, 2 syften, 2 enheter, de 27 EU-länderna och det publicerade EU-aggregatet. Svaret uppdaterades senast den 17 juli 2025. Den fullständiga ramen har 336 celler: 248 tillgängliga skattningar och 88 poster där uppgifter saknas. 236 av de tillgängliga värdena gäller länder och 12 gäller det separat publicerade EU-aggregatet.[1]

Landsjämförelserna använder publicerade skattningar direkt och bevarar deras decimalprecision och markeringar. Vi beräknade rekryteringsskillnader för stora minus små företag, mönster över 3 storlekar och skillnader för image/produktmarknadsföring minus rekrytering inom matchande grupper efter land, storlek och enhet. Lika värden behölls som lika; saknade värden imputerades aldrig. Analysen använder inga rekonstruerade kvoter, landsrankningar, konfidensintervall eller någon kausal modell.[8]

Typerna av jämförelser, den fullständiga landsramen, hanteringen av saknade uppgifter och uteslutningen av Frankrike fastställdes innan resultaten beräknades, efter att källans tillgänglighet hade granskats. Det förklarande exemplet med Ungern valdes senare. De offentliga tabellerna innehåller alla 243 planerade visningspositioner, varav 66 saknar uppgifter; i det fullständiga datamaterialet som följer med finns alla 336 källceller och 270 landsjämförelser.

De publicerade företagsprocenttalen och våra räkningar av länder har olika viktning. Eurostat beskriver undersökningsskattningar för företag; varje land med tillgängliga uppgifter räknas 1 gång i våra sammanräkningar av positiva och negativa skillnader. Vi tog inte ett genomsnitt av länder för att skapa ett EU-procenttal. Källans 12 skattningar för EU-aggregatet förblir separat identifierbara i data med sin egen publicerade bas, i stället för nämnaren i våra landsräkningar.[2]

Tidigare arbeten behandlar redan ämnet. Eurofound och Cedefops rapport från 2025 innehåller en figur för EU-27 om syften med sociala medier efter företagsstorlek för 2023. Cedefops arbete från 2022 visar också landsuppgifter om rekrytering via sociala medier för 2019 och diskuterar företagsstorlek. Vårt bidrag är den fullständiga, granskningsbara sammanställningen efter land och storlek, båda baserna och matchade beräkningar, inte upptäckten av ett storleksmönster eller nya data från en primärundersökning.[6][7]

För ett företag eller en byrå är resultatet en referens som går att kontrollera innan den förs in i ett förslag. Den beskriver rapporterade syften med sociala medier hos de företag som omfattas, med en tidsbestämd population och synliga luckor. Kundens rekryteringsmål, kreativa val och definition av framgång hör fortfarande hemma i den egna uppdragsbeskrivningen. Håll referensen tillräckligt precis för att bidra till det samtalet utan att be den besvara en annan fråga.

Ingen registrering krävs. I det fullständiga datamaterialet bevaras kombinationer där uppgifter saknas, källans ursprungliga markeringar, exakt publicerade decimaler och jämförelsernas nämnare. Det gemensamma paketet innehåller metoddokumentation och reproduktionskod på engelska. Alla språkversioner redovisar samma fasta företagsskattningar för 2023.[8]

Forskningsnoter

  1. Eurostat, Social media use by purpose and size class of enterprise (isoc_cismp), fast urval för 2023, hämtat den 24 oktober 2026 (UTC); källsvaret uppdaterades den 17 juli 2025. Urval: årliga uppgifter, storlekarna 10–49/50–249/250+, verksamhet C10-S951_X_K, rekrytering E_SM_PRCR och image/produktmarknadsföring E_SM_PADVERT, PC_ENT och PC_ENT_SM, EU27_2020 samt alla 27 EU-länder. Hämtningsdatumet är inte referensåret. Den exakta frågan, svarets SHA256 och alla 336 ursprungliga positioner finns kvar i paketet.
  2. Eurostat, metadata om företags användning av IKT. Den statistiska enheten är företaget; storleken efter antal sysselsatta omfattar anställda och egenföretagare. Källan täcker angivna ekonomiska verksamheter och företag med minst 10 sysselsatta personer, inte alla organisationer, arbetande personer eller enskilda näringsidkare. Publicerade procenttal från företagsundersökningen får inte förväxlas med våra oviktade antal tillgängliga landsskattningar. Ingen urvalsosäkerhet för populationen skattas i artikeln.
  3. Eurostat, tillgängliga enheter för båda undersökningarna om IKT-användning. PC_ENT betyder procent av företag; PC_ENT_SM betyder procent av företag som använder sociala medier. Båda baserna behålls som direkt publicerade värden. Vi multiplicerar inte procenttal för olika syften och rekonstruerar varken användning av sociala medier eller gemensam användning för båda syftena utifrån de 2 enheterna.
  4. Eurostat, variabelöversikt för företags användning av IKT. E_SM_PRCR gäller rekrytering av personal; E_SM_PADVERT gäller att utveckla företagets image eller marknadsföra produkter. Syftena utesluter inte varandra. Det senare avgränsar inte arbetsgivarvarumärket. Skillnader mellan dessa marginala procenttal mäter varken gemensam användning eller relativ kampanjeffektivitet.
  5. Eurostat, symboler och förkortningar: b betyder tidsseriebrott; u betyder låg tillförlitlighet. Frankrikes 12 tillgängliga celler har b; Portugals 4 celler för medelstora företag där uppgifter saknas har u. Vi behåller Frankrike i huvudresultaten och utesluter landet helt i den angivna känslighetsanalysen. Belgien, Danmark, Estland, Irland, Italien, Lettland och Sverige har inga tillgängliga skattningar i det fasta urvalet. Inget saknat värde behandlas som 0, och den specifika orsaken till Frankrikes tidsseriebrott fastställs inte här.
  6. Eurofound och Cedefop (2025), SME digitalisation in the EU: Trends, policies and impacts, figur 11: syften med sociala medier efter företagsstorlek, EU-27, 2023. Detta tidigare arbete täcker redan den aggregerade jämförelsen av syften efter storlek. Vår sammanställning efter land och storlek och våra parade beräkningar bör inte beskrivas som ett nytt aggregerat fynd eller en ny undersökning. Rapportåret skiljer sig från dataåret 2023.
  7. Cedefop (2022), Assessing the representativeness of online job advertisements, Working paper 17, figur 2 och den tillhörande diskussionen om företagsstorlek. Landsuppgifterna om rekrytering via sociala medier avser 2019. De ger tidigare bakgrund, inte en direkt jämförbar trendskattning mot vårt urval för 2023. Rekrytering via sociala medier mäter inte alla kanaler för lediga jobb på nätet.
  8. Influence IQ:s sammanställning och beräkningar: en fast ram med 27 länder, 3 storlekar, 2 syften och 2 enheter, med det publicerade EU-aggregatet separat. Exakta decimalskillnader, källmarkeringar, saknade kombinationer och uteslutningen av Frankrike behålls. Tabellerna visar 2 decimaler; lika värden och tecken klassificeras med den ursprungliga publicerade precisionen. Ungern är ett förklarande exempel som valdes efter analysen. Det offentliga paketet dokumenterar alla 336 källceller och 270 landsjämförelser; Influence IQ ansvarar för urval och tolkning, utan att något godkännande från Eurostat, Eurofound eller Cedefop antyds. Eurostat ansvarar inte för denna bearbetning eller slutsatserna som dras av den.

Den engelska artikeln är källa för alla språkversioner. Varje version beskriver samma publicerade urval av EU-företag för 2023; artikelns språk skapar inga belägg om ett annat land eller ett senare år. Influence IQ ansvarar för sammanställningen, beräkningarna, tolkningen och översättningarna.

Precisera nästa del av kundens uppdragsbeskrivning