Kontextuell och beteendebaserad annonsering: företag använder ofta båda
I alla 18 EU-länder med jämförbara data innebär de publicerade talen att över 70 % av företagen som använder beteendebaserad annonsering också använder kontextuell annonsering. Här är vad överlappningen betyder när du planerar en kampanj.
Eurostats företagsundersökning 2024, som omfattar utvalda branscher och företag med minst 10 sysselsatta. Analys slutförd den 17 oktober 2026.
Sammanfattning
Kontextuell annonsering väljer publik utifrån innehållet någon tittar på eller orden personen just sökt efter. Beteendebaserad annonsering använder tidigare nätaktivitet eller en profil. Skillnaden spelar roll, men ett företag kan använda båda. Vår analys av skattningar från Eurostats undersökning 2024 visar att i vart och ett av de 18 EU-länderna med jämförbara data måste över 70 % av företagen som använder beteendebaserad annonsering också använda kontextuell annonsering för att de publicerade talen ska gå ihop.[1][2]
Det är ett beräknat minimum, inte en uppmätt exakt överlappning. Studien omfattar utvalda branscher och företag med minst 10 sysselsatta. Den mäter företagens användning, inte annonsresultat. För ett marknadsteam är den praktiska slutsatsen att ange vad varje kampanj ska göra innan inriktningsmetoden väljs. En jämförelse av metoderna kräver inte att företaget lägger all annonsering på en av dem.
Tänk dig en friluftsbutik som förbereder en kampanj för dagsryggsäckar. En idé är att annonsera bredvid råd om att välja ryggsäck för en dagstur. En annan är att nå personer vars tidigare surfning antyder intresse för vandringsutrustning. Båda kan ingå i samma marknadsföringsplan, även om informationen som används för att välja publiken skiljer sig.
Frågan ”kontextuell eller beteendebaserad?” är användbar när den tydliggör skillnaden. Den blir mindre användbar när den antyder att varje företag måste välja bara 1 angreppssätt. För att ta reda på hur mycket de 2 angreppssätten förekommer tillsammans gick vi bortom Eurostats separata användningsandelar i företagsundersökningen.
Eurostat publicerar också andelen som använder minst 1 av följande metoder: kontextuell, beteendebaserad eller platsbaserad inriktning. Den gemensamma totalen begränsar hur åtskilda grupperna kan vara. Den låter oss beräkna en minsta överlappning även om undersökningen inte ger ett exakt antal företag som använder båda.
2 inriktningsmetoder kan tillhöra 1 företag

- Den aktuella sidan eller det aktuella söksammanhanget
- Tidigare aktivitet eller profil
- 1 friluftsbutik
Så väljer kontextuell och beteendebaserad annonsering sin publik
Kontextuell inriktning utgår från sidan eller den aktuella sökningen. I friluftsbutikens exempel kan en guide till valet av dagsryggsäck för vandring ge sammanhanget för en ryggsäcksannons. En sökning efter dagsryggsäckar för vandring kan också ge sammanhanget. Eurostat grupperar båda formerna under det kontextuella måttet, så resultaten ska inte läsas som en studie enbart av displayannonser.[2][3]
Beteendebaserad inriktning använder information om tidigare nätaktivitet eller en profil. För friluftsbutiken kan publiken väljas för att tidigare surfning antyder intresse för vandringsutrustning som kängor, tält eller kartor. Geografisk inriktning väljer efter plats. Undersökningen frågar separat om varje metod och ett företag kan rapportera fler än 1 metod.[2][3]
Kategorierna beskriver hur publiken väljs. De identifierar inte en viss plattform, placering, kreativt format eller budget. Metodens namn fastställer inte heller vilka data en viss implementation använder eller vilka integritetsskyldigheter som gäller. Detaljerna hör till kampanjens faktiska konfiguration och granskning.
Undersökningsskattningarna innebär över 70 % överlappning i varje rapporterande land
Det nationella resultatet är genomgående: alla 18 EU-länder med nödvändiga tal för 2024 har ett beräknat minimum över 70 % bland annonsörer med beteendebaserad inriktning. Även det lägsta minimivärdet ligger kvar över gränsen när vi tar hänsyn till avrundning i publicerade indata. 9 EU-länder saknar metoddata för jämförelsen; de visas som otillgängliga i tabellen.[1][5]
Irland ger det lägsta minimivärdet, ungefär 71 %, medan Lettlands är ungefär 92 %. Talen beskriver den minsta överlappning som kan passa varje lands publicerade uppgifter. Irlands faktiska överlappning kan vara högre än Lettlands minimum. Tabellen visar därför hur stor överlappning talen kräver, i stället för att rangordna länder efter deras faktiska överlappning.
Skillnaden är användbar när en annonsjämförelse läses. Metoderna har olika definitioner, men beläggen stöder inte att företagen som använder dem behandlas som separata populationer. Ett företag som använder beteendebaserad inriktning har ofta också kontextuell annonsering någonstans i verksamheten. Det betyder inte att båda metoderna kombineras i samma annons eller kampanj.
Minsta andel med kontextuell inriktning bland annonsörer med beteendebaserad inriktning
Minsta andel annonsörer med beteendebaserad inriktning som också använder kontextuell annonsering, enligt undersökningsskattningarna 2024. Företag med minst 10 sysselsatta i utvalda branscher. Den nedre gränsen avrundas nedåt efter att hänsyn har tagits till källans avrundning; den faktiska överlappningen kan vara högre.
Visa alla 27 länder och otillgängliga skattningar
| Land | Kontextuell inriktning (% av nätannonsörer) | Beteendebaserad inriktning (% av nätannonsörer) | Minsta andel med kontextuell inriktning (% av annonsörer med beteendebaserad inriktning) |
|---|---|---|---|
| Österrike | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Belgien | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Bulgarien | 81,49 % | 32,02 % | 86,5 % |
| Kroatien | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Cypern | 77,70 % | 58,07 % | 71,3 % |
| Tjeckien | 85,39 % | 63,37 % | 86,8 % |
| Danmark | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Estland | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Finland | 76,53 % | 52,80 % | 84,1 % |
| Frankrike | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Tyskland | 78,26 % | 37,09 % | 89,6 % |
| Grekland | 80,02 % | 46,12 % | 89,5 % |
| Ungern | 78,50 % | 27,18 % | 72,1 % |
| Irland | 56,02 % | 21,72 % | 71,0 % |
| Italien | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Lettland | 79,07 % | 38,23 % | 92,3 % |
| Litauen | 74,45 % | 43,23 % | 88,9 % |
| Luxemburg | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
| Malta | 75,00 % | 48,44 % | 77,1 % |
| Nederländerna | 77,39 % | 48,90 % | 89,0 % |
| Polen | 78,35 % | 41,82 % | 89,3 % |
| Portugal | 70,74 % | 43,51 % | 87,1 % |
| Rumänien | 74,95 % | 59,47 % | 79,6 % |
| Slovakien | 73,80 % | 45,61 % | 86,4 % |
| Slovenien | 92,13 % | 47,01 % | 84,5 % |
| Spanien | 72,01 % | 44,10 % | 92,3 % |
| Sverige | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt | Inte tillgängligt |
Så kan en minsta överlappning beräknas
Börja med en förenklad, fiktiv grupp på 100 nätannonsörer. Anta att 75 använder kontextuell inriktning, 40 beteendebaserad och 80 minst 1 av de 3 metoderna: kontextuell, beteendebaserad eller platsbaserad inriktning. Summan av de första 2 grupperna är 115 grupptillhörigheter. De måste rymmas inom en grupp på bara 80 företag, så minst 35 företag måste ingå i båda grupperna.
Den exakta överlappningen är fortfarande okänd. Den kan vara från 35 till 40 företag i exemplet. Om minimum 35 divideras med de 40 annonsörerna med beteendebaserad inriktning blir det 87,5 %. Det är den minsta andel annonsörer med beteendebaserad inriktning som också kan använda kontextuell inriktning enligt exemplets antaganden. Beräkningen använder gruppernas storlek och säger därför inte vilka enskilda företag som ingår i båda.
Det publicerade EU-aggregatet ger en liknande illustration. Kontextuell annonsering rapporteras av 76,83 % av nätannonsörerna, beteendebaserad av 41,57 % och minst 1 av de 3 metoderna av 81,82 %. Den implicerade överlappningen ligger mellan 36,58 % och 41,57 % av nätannonsörerna. Bland annonsörer med beteendebaserad inriktning ger det ett minimum nära 88 %. Det är beräkningar från publicerade skattningar, inte exakta populationsantal.[1][5]
För huvudresultatet om länder använder vi varje lands egna tal. Vi håller EU-aggregatet separat eftersom täckningen följer tillgängliga nationella data, inte ett enkelt genomsnitt av alla 27 länder. Ingen av jämförelserna visar hur mycket företagen spenderar på varje metod eller vilken som ger bäst resultat.
Varför överlappningen ser annorlunda ut bland annonsörer med kontextuell inriktning
Stor överlappning bland annonsörer med beteendebaserad inriktning betyder inte att nästan alla annonsörer med kontextuell inriktning använder beteendebaserad inriktning. De 2 grupperna är olika stora. I det publicerade EU-aggregatet är annonsörer med kontextuell inriktning den större gruppen. Samma möjliga överlappning motsvarar ungefär 48 % till 54 % av annonsörer med kontextuell inriktning, jämfört med ett minimum nära 88 % av annonsörer med beteendebaserad inriktning.[1][5]
Därför hör nämnaren hemma bredvid huvudresultatet. Påståendet att ”de flesta annonsörer med beteendebaserad inriktning också använder kontextuell inriktning” stöds av landsberäkningarna. Den omvända meningen skulle ställa en annan fråga. För EU-aggregatet omfattar det möjliga intervallet för andelen annonsörer med kontextuell inriktning som också använder beteendebaserad inriktning värden både under och över 50 %, så talen fastställer inte en majoritet i den riktningen.
För den som utvärderar ett förslag är den praktiska åtgärden att fråga vilken grupp en citerad siffra beskriver. En andel företag som annonserar på nätet skiljer sig från en andel av alla företag, och båda skiljer sig från en andel av kampanjbudgeten. Att hålla skillnaderna synliga hindrar att användningsstatistik av misstag blir en utgiftsrekommendation.
Den användbara slutsatsen är snävare och mer konkret: många företag som rapporterar beteendebaserad inriktning rapporterar också kontextuell inriktning. Deras erfarenhet visar att kategorierna kan finnas samtidigt på företagsnivå. Den fastställer inte att ett företag som redan använder kontextuell annonsering bör lägga till beteendebaserad inriktning. Beslutet behöver fortfarande ett skäl kopplat till publik, innehåll, resurser och mål.
Små företag använder också de 2 metoderna sida vid sida
Mönstret är inte begränsat till de största annonsörerna. För företag med 10–49 sysselsatta kräver skattningarna att över 50 % av annonsörerna med beteendebaserad inriktning använder kontextuell annonsering i vart och ett av de 18 rapporterande länderna. I 16 länder överstiger minimivärdet 70 %. Irland och Cypern är de 2 undantagen från 70-procentsgränsen; det beräknade minimivärdet är fortfarande över 50 % i båda länderna.[1][5]
De separata användningsandelarna förklarar sammanhanget. I det publicerade EU-aggregatet rapporterar 39,72 % av små nätannonsörer beteendebaserad inriktning, jämfört med 54,60 % av stora. Kontextuell användning är 76,43 % respektive 80,85 %. Små betyder 10–49 sysselsatta och stora minst 250. Varje andel använder nätannonsörer av den angivna storleken som nämnare.[1]
På landsnivå är andelen som rapporterar beteendebaserad inriktning högre bland stora annonsörer i 17 av 18 länder. Slovakien är undantaget: 37,73 % av stora annonsörer rapporterar den, mot 45,72 % av små. Det är ett beskrivande mönster, inte bevis för att storleken får ett företag att använda en metod. Branschfördelning, tillgänglig personal och andra förklaringar testas inte här.
För ett mindre team stöder beläggen att båda metoderna finns med i diskussionen när de passar uppgiften. Det gör inte stora företags användningsandel till ett mål att kopiera. En handlare med 1 användbar landningssida och begränsad budget behöver fortfarande ett konkret skäl för varje kampanj.
Kontextuell och beteendebaserad användning efter företagsstorlek
Andel nätannonsörer av varje storlek som använder den angivna metoden i Eurostats publicerade EU-aggregat för 2024. Ett företag kan använda båda metoderna. Små betyder 10–49 sysselsatta; stora minst 250.
| Företagsstorlek | Kontextuell inriktning | Beteendebaserad inriktning |
|---|---|---|
| Små: 10–49 sysselsatta | 76,43 % | 39,72 % |
| Stora: minst 250 sysselsatta | 80,85 % | 54,60 % |
En fiktiv friluftsbutik ger varje kampanj en egen uppgift
Återvänd till den fiktiva friluftsbutiken, som har 12 anställda. Teamet vill att kunder ska välja en dagsryggsäck som passar de planerade vandringarna. I exemplet har teamet en illustrativ annonsbudget på 1 200 €. Varken företaget eller budgeten kommer från undersökningen och inget försäljnings- eller prestationsresultat antas.
Ett förslag skulle annonsera butikens dagsryggsäcksguide bredvid relevant innehåll eller relevanta sökningar. Guiden skulle hjälpa läsaren jämföra volym, passform och den utrustning som ska bäras. Ett annat förslag skulle annonsera till en publik vars tidigare aktivitet antyder intresse för vandringsutrustning. Kampanjen behöver fortfarande ett tydligt löfte och en destination som hjälper personen välja en lämplig ryggsäck.
Butiken kan överväga båda förslagen utan att slå fast att de förtjänar lika delar av budgeten på 1 200 €. Den bör jämföra faktiska publikinställningar, tillgängligt innehåll, kostnader och granskningskriterier innan pengarna fördelas. Den kan välja ett förslag, båda eller ingetdera. Undersökningens användningsandelar ger sammanhang för diskussionen, inte en utgiftsformel.
Samma skillnad spelar roll när teamet granskar resultaten. En person kan möta flera marknadsföringsbudskap före ett köp. Kampanjrapporter kan beskriva utfall enligt företagets befintliga attributionsregler, men en högre rapporterad avkastning för en kampanj isolerar inte i sig effekten av inriktningsmetoden. Skillnader i erbjudande, publik, placering och tidpunkt kan också spela roll.
Ett kampanjunderlag att använda före valet av inriktning
Ge varje föreslagen kampanj en tydlig uppgift

Skriv underlaget
Definiera kundens uppgift, innehållet som behövs och tillgänglig budget före valet av inriktning.
Beskriv varje kampanjförslag
Ange hur publiken skulle väljas och vart annonsen skulle leda. Jämför förslagen mot underlaget.
Granska kostnader och utfall
Använd företagets befintliga mätning och avtalade kriterier. Håll attributionsantaganden och andra kampanjskillnader tydliga vid resultatjämförelser.
Använd frågorna för varje föreslagen kampanj. Dokumentera de faktiska valen i stället för att kalla hela företaget ”kontextuellt” eller ”beteendebaserat”. Använd svaren för att jämföra förslag för samma kunduppgift eller förklara varför olika uppgifter behöver olika angreppssätt.
Kunduppgift: Vad ska personen förstå eller göra efter att ha sett annonsen? Fyll i meningen ”Den här kampanjen hjälper någon att ___”. För friluftsbutiken kan det vara att välja dagsryggsäck för en planerad vandring. Håll uppgiften tillräckligt konkret för att vägleda innehållet.
Publikurval: Vilken information gör en person aktuell för att se kampanjen? Beskriv föreslagen sidkontext, aktuell sökning, tidigare aktivitet eller plats på vanligt språk. Kontrollera de faktiska inställningarna med den som driver kampanjen. Enbart plattformsnamnet besvarar inte frågan.
Löfte och destination: Vad säger annonsen och vart går personen sedan? Ange sidan som uppfyller löftet. I butiksexemplet bör en guidestyrd annons leda till relevant vägledning; ett produkterbjudande behöver aktuella produkt- och beställningsuppgifter.
Budget och beslut: Vad får kampanjen kosta, vem ansvarar för beslutet och vad skulle få teamet att fortsätta, ändra eller stoppa den? Använd företagets egna kostnader och mål. Gör inte en andel svarande i en undersökning till en rekommenderad andel av budgeten.
Granskning: Vilka utfall mäts redan, över vilken period och enligt vilka attributionsregler? Notera viktiga kampanjskillnader före resultatjämförelsen. Använd företagets befintliga mätning och attributionsregler. Ange var talen kommer från så att teamet kan upprepa granskningen på samma grund.
Det färdiga underlaget bör förenkla nästa diskussion. Teamet kan se varför kampanjen finns, hur publiken väljs, vilket innehåll som behövs och hur företaget ska granska den. Besluten är mer användbara än att välja en metod enbart för att en annan företagsgrupp använder den.
Så beräknade vi överlappningen
Vi analyserade Eurostats dataset isoc_cismt för undersökningsperioden 2024, det senaste året med ifyllda observationer för de nödvändiga annonsmåtten i vårt utdrag. Avgränsningen omfattar företag med sammanlagt minst 10 sysselsatta, inklusive anställda och egenföretagare, inom utvalda branscher för tillverkning, byggverksamhet och andra icke-finansiella verksamheter. Den representerar inte varje bransch eller företag med färre än 10 personer. Källfilerna hämtades den 17 oktober 2026.[1][4]
Vi använder den direkt publicerade andelen företag som använder nätannonser, PC_ENT_ADS. Varje nationell beräkning matchar land, år, branschavgränsning och företagsstorlek. Huvudresultatet för 18 länder använder storleksgruppen minst 10. Vi dividerar inte EU:s metodtal för alla företag med den totala annonsanvändningen: de frivilliga måtten har olika täckning, så det skulle ändra nämnaren.[1][4]
Den nedre gränsen är kontextuell användning plus beteendebaserad användning minus användning av någon av de 3 metoderna, eller 0 om skillnaden är negativ. Dividerat med beteendebaserad användning ger det minimum bland annonsörer med beteendebaserad inriktning. Vi beräknar också den möjliga övre gränsen och kontrollerar alla möjliga medlemskapskombinationer. Källans union omfattar geografisk inriktning, inte den separata kategorin ”andra metoder”.[2][5]
Österrike, Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Kroatien, Italien, Luxemburg och Sverige saknar de nödvändiga metodobservationerna i utdraget. Portugals kontextuella skattning och unionsskattning för medelstora företag saknas också och har en markering om låg tillförlitlighet. Saknade skattningar förblir otillgängliga i tabeller och nedladdningar. De nationella jämförelserna mellan små och stora använder de 18 länder som har skattningar för båda storleksgrupperna.[1]
Vi låter varje indatavärde, publicerat med 2 decimaler, variera med 0,005 procentenheter. Resultatet med ett minimum över 70 % i alla länder består i kontrollen. Det testar avrundning, inte undersökningens urvalsosäkerhet. Det offentliga utdraget ger inte data på svarandenivå eller den gemensamma urvalsinformation som behövs för konfidensintervall för våra beräknade gränser. Länderna rangordnas inte efter statistisk signifikans.
Analysen lägger en överlappningsberäkning till befintliga Eurostat-jämförelser av inriktningsmetoders användning. Den identifierar inte exakt vilka företag som använder båda metoderna eller varför. Resultatet gäller metoder som används av samma företag, möjligen i olika kampanjer. Att välja en effektiv kampanj kräver fortfarande ett eget underlag, kostnader och resultat.[3][5]
CSV-filen innehåller publicerade andelar, beräknade överlappningsgränser, avrundningskontroller och källmarkeringar. Gränserna är inte exakta överlappningsskattningar eller konfidensintervall. Numeriska fält använder decimalpunkt.
Källor och noter
- Eurostat, Social media use by type, internet advertising and size class of enterprise (isoc_cismt), hämtad den 17 oktober 2026; datasetet uppdaterat den 27 februari 2026. Undersökningsår 2024. Vi använder PC_ENT_ADS, C10-S951_X_K, det publicerade EU-aggregatet och enskilda EU-länder. Indikatorerna E_ADS_KW, E_ADS_TRK, E_ADS_LOC och E_ADS3 ger kontextuell, beteendebaserad och geografisk inriktning samt deras union. Frysta källfiler, beräkningar och kvalitetsmarkeringar finns i analyspaketet.
- Eurostat, European businesses statistics compilers’ manual for ICT usage and e-commerce in enterprises, undersökningsutgåva 2024. Modellfrågorna A8–A9 och dataöverföringsdefinitionerna på tryckta sidorna 138–140 beskriver betald nätannonsering och skiljer mellan dess inriktningsmetoder. E_ADS3 räknar företag med ADS_KW=1 eller ADS_TRK=1 eller ADS_LOC=1. Det är ja-/nej-mått på företagsnivå.
- Eurostat, Internet advertising of businesses: statistics on usage of ads, data från april 2025. Definierar kontextuell annonsering så att den omfattar webbsidans innehåll och aktuella sökord, beteendebaserad inriktning så att den använder tidigare surfning eller profiler och geografisk inriktning så att den använder plats. Den redovisar redan användning efter metod, land och företagsstorlek. Vår tilläggsanalys beräknar gränser för överlappning med den rapporterade unionen.
- Eurostat, metadata för ICT usage in enterprises, avsnitt 3.3–3.6, 13 och 18.5. Den täckta populationen omfattar NACE Rev. 2 avsnitt C–J och L–N samt grupp 95.1. Anställda och egenföretagare räknas med när företagsstorleken bestäms. EU-aggregat använder tillgängliga nationella data; otillförlitliga skattningar ingår och sekretessbelagda nationella skattningar utesluts. Täckningen för frivilliga moduler kan skilja sig mellan mått.
- Överlappningsberäkning: låt C, B och G vara andelarna nätannonsörer som använder kontextuell, beteendebaserad och geografisk inriktning, och U andelen som använder någon av de 3. Då gäller max(0,C+B−U) ≤ överlappning mellan kontextuell och beteendebaserad inriktning ≤ min(C,B,C+B+G−U). Dividera med B och multiplicera med 100 för att uttrycka gränserna bland annonsörer med beteendebaserad inriktning. Vi kontrollerade förenligheten med alla 7 möjliga icke-tomma kombinationer. Avrundningskontroller låter varje publicerat indatavärde variera med 0,005 procentenheter; det är inte konfidensintervall för undersökningen.
- Eurostat tillåter återanvändning av sina statistiska data med attribution. Beräkningar, tolkning och översättningar är gjorda av Influence IQ. Eurostat ansvarar inte för anpassningarna.
Beräkningar, tolkning och översättningar är gjorda av Influence IQ. Eurostat ansvarar inte för anpassningarna.